oro.
life is a mystery. everyone must stand alone....
hörde det på väg till jobbet igår och sen var tankarna på vift hela dagen.
skönt att komma hem och krypa upp i soffan. sen kom tårarna.
men inte på riktigt trots att andreas försökte. jag vet inte vad som är fel.
allt är i obalans och inget känns bra.
trodde jag skulle släppt allt när jag vaknade i morse. men det hade jag inte.
att jag ska behöva ha bekräftelse från allt och alla. jag blir helt tokig på det.
önskar jag kunde vara nöjd över en enda sak jag gör. men nej.
jag vill sluta vara ett känslomässigt kontrollfreak!
hörde det på väg till jobbet igår och sen var tankarna på vift hela dagen.
skönt att komma hem och krypa upp i soffan. sen kom tårarna.
men inte på riktigt trots att andreas försökte. jag vet inte vad som är fel.
allt är i obalans och inget känns bra.
trodde jag skulle släppt allt när jag vaknade i morse. men det hade jag inte.
att jag ska behöva ha bekräftelse från allt och alla. jag blir helt tokig på det.
önskar jag kunde vara nöjd över en enda sak jag gör. men nej.
jag vill sluta vara ett känslomässigt kontrollfreak!
din kommentar
från: Helena
Usch, det där lät inget vidare. Jag hör av mig! *kram*
Trackback