slut för den här gången.
önskar att det sett annorlunda ut...att jag hade ett jobb att gå till i morrn. med jobbarkompisar osv....att kunna få göra något meningsfullt. jag vill! i stället ska jag till
jag tror nu mer på fullaste allvar att jag aldrig kommer att hitta ett fast jobb. ett jobb att trivas med dessutom. jag har gett upp hoppet. under våren har jag sökt sååå många jobb. förmodligen fler än jag sammanlagt gjort någonsin. men det har inte gett mycket resultat. önskar jag visste vad som skiljer mig åt från de som får alla jobb...varför jag är värdelös.
jag är så förbannat jävla less på extrajobb som ringer precis när som helst och tycker man ska komma och jobba om en timme typ. det är en sån psykisk stress att ha det så....men det är vad jag får finna mig i. i veckan ska jag jobba natt för första ggn i mitt liv. blir ju intressant hur det ska gå. 21.30 - 7.15 två nätter. *gäsp*
idag känns allt som har med mitt liv att göra bara surt......önskar jag fick lägga mig och gråta under täcket exakt hela dagen...men det går inte det heller. om man bara slapp ha en glad fasad hela tiden...om man bara fick visa hur man egentligen känner!
Man får lägga sig ner under täcket å gråta, det har jag gjort många ggr...! Man måste få visa hur man känner...Lätt sagt men jag vet att man gärna visar upp den där glada fasaden fast det känns som skit innuti...
Det är en stor påfrestning rent psyksiskt att inte ha fast jobb utan bara nån som ringer när som helst och man måste åka å jobba...det är INGE roligt! Man känner sig liten på jorden, har inte så stort självförtroende och tror inte att man nånsin kommer att få jobb....Men du kommer få jobb, men det tar tid! Förjävlig tid om det vill sig så....
Jag tycker det var hemskt synd att du inte kände att du ville prova på att jobba på mitt jobb nu under sommaren, då hade du iaf haft sommaren planerad rent jobbmässigt och därmed kanske oxå kunnat njuta lite.
Men det är som du säger, känner man inte med hjärtat
att nåt är rätt så kanske det inte var så...
Önskar ju att jag fått/kunnat hjälpa dig på nå vis, men jag gjorde vad jag kunde iaf :)
Hoppas du får hjälp att hitta det som i hjärtat känns rätt...
Många styrkekramar från mig, du är värd ett jobb för du är BÄST! Och även om man inte har ett jobb så är man ändå värd lika mycket! Det är inte jobbet som gör dig till dig :)
Klart man inte måste vara uppåt jämt! Ibland räcker det att bryta ihop ordentligt för att kunna gå vidare. Alla har vi våra ups and downs.
Men du KOMMER få ett jobb!
Lycka till & massor av kramar!
Förstår precis hur du känner i allt det du beskriver. Önskar jag kunde säga att det kommer att ordna sig, men jag vet inte själv hur det känns och om det verkligen kommer att ordna sig? Hoppas att det kommer att lösa sig för oss båda någon dag och det snart!
Kram kram =)
Klart du inte är värdelös!! De andra har kanske haft mer erfarenhet, det är svårt i början att kriga sig fram! Det kommer ett jobb till dig med så småningom, men jag vet hur drygt det är att leva i den där ovissheten, det är "bara" att kämpa på och söka en massa mer, var envis och ge inte upp. Och jag håller med ovanstående - man måste bryta ihop ibland, gråta och tycka synd om sig själv så man får rensa sin egen luft lite. Även om det känns hopplöst så ska du se att det vänder snart!!
Du är inte värdelös, du värdefull. :-) Men jag vet hur du känner det, jag var ju arbetslös ganska länge jag me.. Men snart dyker det nog upp ett jobb som passar dig på alla sätt och vis.. Jag och Alvis håller tummarna.. Kramar i massor!
Du får aldrig, aldrig, aldrig säga att du är värdelös. Det finns människor omkring dig som du betygder ALLT för. Du är väl inte mindre värd för att du just NU inte har ett "avlönat jobb". Det jobb du skall ha har bara ännu inte dykt upp ;-)
Sträck på dig Anki, du duger som du är.
Kramis.
Du är inte värdelös!